OBS: JavaScript måste vara aktiverat för att denna webbplats ska fungera!!

B 17 - SAAB 17

Prototypen 17001. Foto: © Saab AB.

HISTORIK

1936 års försvarsbeslut gav Flygvapnet fem gånger större anslag än tidigare men bristen på modern flygmateriel var stor. Möjligheterna att köpa stridsflygplan utomlands var starkt begränsade. 1937 bildades AB Förenade Flygverkstäder i Stockholm (AFF) och pga vissa garantier från svenska staten blev det AFF som fick uppdraget att ta fram ett nytt arméspaningsflygplan. Österrikaren Alfred Gassner på AFF stod för konstruktionen av flygplanet, som AFF kallade för F-1, men som fick den tillfälliga beteckningen P 7 i Flygvapnet.

AFF byggde en attrapp av P 7 och 1938-02-09 lämnades en offert in till Flygförvaltningen för byggandet av ett försöksflygplan. Vindtunnelprov vid tekniska högskolan i Zurich visade dock på problem med kantvirvlar och P 7 fick konstrueras om, men efter det fick flygplanet för dåliga fartegenskaper.

Men ASJA hade redan 1937 börjat skissa på ett nytt arméspaningsflygplan. Det gick under arbetsnamnet L-10 och de hade redan byggt en attrapp. ASJA hade även anställt ett 40-tal ingenjörer från USA som dock fick resa hem på hösten 1939 när andra världskriget bröt ut. Konstruktionsarbetet övertogs då helt av svenska tekniker och projektledare var Frid Wänström (blev senare Saabs forskningschef).

AFF hade inte kapacitet att fullfölja hela konstruktionsarbetet av F-1 utan bad ASJA om kostnadsberäkning av tillverkningen och modifiering av deras flygplan. ASJA var dock tveksamma till F-1 och även det arbete AFF ville ha utfört men sände 1938-08-13 in två offerter till Flygförvaltningen, en på AFF:s F-1 och en på deras egen L-10. Efter besiktning av L-10-attrappen valde Flygförvaltningen bort F-1 och 1938-11-11 beställdes 2 st provflygplan ASJA L-10 (totalpris: 835.000 kr) och tillverkningen påbörjades omedelbart. Vindtunnelprov utfördes både vid Tekniska Högskolan i Stockholm (låghastighet) och vid GALCIT i USA (höghastighet, 100 m/sek).

Det två provflygplanen fick ASJA:s tillverkningsnummer 134 och 135 samt de militära serienumren 3101 och 3102. Hösten 1941 ändrades serienumren till 17001 och 17002. Flygvapnet hade i sin planering redan givet L-10:s spaningsversion beteckningen S 15 och bombversionen B 8. Pga nytt registreringssystem i Flygvapnet kom beteckningarna inte att användas utan flygplanen fick typnummer 17 (SAAB 17, B 17, S 17) enligt det nya systemet.

När det bestämdes att L-10 också skulle användas som bombflygplan krävdes det närmare 80.000 arbetstimmar för att ändra på konstruktionen!

Vingarna gjordes extra starka för att flygplanet skulle kunna fungera som störtbombflygplan. Flygplanet testades i vindtunnlar både i Sverige (KTH) och i USA (Pasadena).

Attrapp av ASJA L-10 (provbeteckning: P 7A) vilken senare blev SAAB 17. I bakgrunden attrappen för AFF F-1 (provbeteckning: P 7) , konstruerad av Alfred Gassner på AFF.
Foto: Okänd (PD, Wikimedia)

2 (+4) PROTOTYPER

Den första prototypen hade ASJAs beteckning L-10-1 och tillverkningsnummer 134. Den fick också Flygförvaltningens beteckning P 7B och serienummer 3101 (senare ändrat till 17001). Pga motorbrist var den försedd med en svensktillverkad Bristol Mercury My XXIV-motor på 980 hk. 3101 hade också en spinnfallskärm monterad.

Flygplanet flög första gången 1940-05-18 av provflygaren Claes Smith. Förarkabinens huv var bara provisorisk då en omkonstruktion pågick. Strax efter start lossnade huven och slog upp och ner. Smith lyckades få grepp om huven med vänster hand och fortsatte flygningen med bara en hand. Inför landningen bestämde han sig för att dumpa huven för att lättare kunna styra flygplanet. Huven slog då tillbaka mot hans ansikte med full kraft och skar upp ena ögonbrynet och han tvingades landa med bara ett seende öga.

Claes Smith i en B 17. Foto: Okänd / KSAK:s tidning Flygrevyn (PD, Wikimedia)

Den andra prototypen fick ASJAs beteckning L-10-2 och tillverkningsnummer 135. Den fick också Flygförvaltningens beteckning P 7A och serienummer 3102 (senare ändrat till 17002). Flygplanet flög första gången 1941-06-03 och hade en originaltillverkad Pratt & Whitney TWC-3-motor på 1.065 hk. Vid dykprov i juli 1941 försvann plötsligt vänster hjulställ ur sikte och piloten valde att buklanda på Malmen. Hjulkåpan hade brustit och glidit ner en bit pga för svag konstruktion. Bara mindre skador på flygplanet.

Efter att både Saabs och Flygvapnets förare hade provflugit flygplanen fanns det i februari 1941 ca 70 ändringar som skulle genomföras innan serieleveranserna. Prototyperna fick nästa omedelbart en antispinnfena under stjärtpartiet för att förbättra stjärtstabiliteten. 17001 och 17002 kom aldrig i Flygvapnets tjänst utan flög vid FC och CVM (samt några flottiljer). De skänktes 1944 till Flygvapnets Centrala Skolor i Västerås.

17006 blev prototyp för B 17A och hade Saabs beteckning L-10A. B 17A omfattade flygplan nummer 17238-17368.

17102 kom att användas som prototyp för B 17C och hade en italiensk 1.045 hk Piaggio P XI-motor. Den var klar för utprovning vid FC i februari 1942. B 17C omfattade flygplan nummer 17017-17057, 17102 och 17203-17237.

17104 kom att användas som prototyp för S 17BS med pontoner.

17105 kom att användas för belastningsprov. Flögs aldrig.

TILLVERKNINGEN

Det svenska Flygvapnet beställde totalt 322 st flygplan SAAB 17 vid fyra olika tillfällen mellan 1940-12-27 och 1942-09-01. Leveranserna till Flygvapnets flottiljer påbörjades under våren 1942 och pågick fram till oktober 1944. Det första serietillverkade flygplanet (B 17B) flög första gången 1941-12-05.

För de sista 60 beställda flygplanen låg styckpriset på 135.000 kr.

Monteringshallen på Saab 1942-10-09.
Foto: © Åke Lärkert, Saab AB.

Flygplan med nummer 17001-17057 kom att tillverkas i Linköping medan serie 17101-17368 tillverkades i Trollhättan (serien 17058-17100 fanns ej).

VersionIndivider
L-10 17001-17002
B 17A17006, 17238-17368
B 17B17003-17005, 17007-17016, 17101, 17105-17115, 17151-17164, 17187-17202
B 17C17017-17057, 17102, 17203-17237
S 17BL17103, 17131-17150
S 17BS17104, 17116-17130, 17165-17186

Slutmontering av SAAB B 17, 1943-04-14.
Foto: © Åke Lärkert, Saab AB.