SALERNO-OLYCKAN
Flygvapnets svåraste olycka
1987-11-18 ägde två minnescermonier rum:
- Den ena i Scala (invid Salerno), Italien, förrättad av flygattachén vid svenska ambassaden i Bern, öv Dennis Harlin och borgmästaren i Scala.
- Den andra i Minneshallen i Tre Vapen i Stockholm, förrättad av CFV genlt Sven-Olof Olson.
|
Minnes-ceremonin i Scala, 70 år efter den svåra flygolyckan.
|
I månadsskiftet oktober/november 1947 leveransflögs från Sverige till Etiopien 16 flygplan av typen SAAB B 17. Planläggningen var exemplarisk och efter 11 dagars etappflygning landade alla flygplanen på utsatt tid på etiopisk mark. En prestation som dåvarande kejsare Haile Selassie stort beundrade. Leveransflygningen leddes av C F 7, överste Ingvar Berg.
Hemflygningen av svensk personal startade 1947-11-17 med ett av Etiopiska regeringen inhyrt flygplan från AB Trafik-Turist-Transportflyg (T-flyg). Flygplanet var svenskregistrerat (SE-BNG) och av typen Bristol Freighter. Efter mellanlandning i Catania, Sicilien, startade nästa etapp 1947-11-18 kl 14:28. Enligt färdplanen skulle flygning, efter att ha passerat Messina, gå över havet raka vägen till Rom på 1.000 m höjd och stiga till 2.000 m när de kom in över land. Vädret var dåligt med dimma och nedsatt sikt.
Efter att ha passerat ön Stromboli lämnade den civile kaptenen Nils Werner över till andrepiloten Bo Menotti med order om att gå direkt till Rom. Werner gick därefter för att sova. Av någon anledning ändrade Menotti därefter kursen 90° och gick direkt in mot fastlandet. På 1.040 m höjd träffade det fasta landstället trädtopparna på berget Monte Carro. Menotti steg och påbörjade en sväng men vänster vinge träffade trädtopparna varvid vingen slets loss och flygplanet kolliderade med marken kl 16:15.
 |
|
Färdväg för SE-BNG. Grafik: © Jonas Askergren, Teknikhistoria |
21 personer omkom (varav 18 från svenska Flygvapnet). Endast fyra överlevde (Nils Werner/T-flyg, Arne Magnusson/FV, Claes Grönberg/FV och Sture Wilhelm Paijkull/FV). En femte person (färdmekaniker Einar Andersson/T-flyg) överlevde själva kraschen men avled 5 dagar senare på sjukhuset i Salerno. Detta blev det hittills svåraste haveriet i svenska Flygvapnets historia.
 |
| Foto: Okänd fotograf. |
Svenska insatser i Etiopien har lång tradition. Redan på 1830-talet begynte svenskar att missionera i Etiopien. Senare, på 1930-talet, gällde den svenska missionen moderniserandet av den etiopiska armén. 1946 gavs dåvarande trafikflygaren greve Carl Gustaf von Rosen uppdraget att som chefsinstruktör och organisatör ta hand om den etiopiska militära flygutbildningen. För att kunna bedriva detta arbete rationellt och effektivt behövde von Rosen bl a kvalificerade flyginstruktörer. Ganska naturligt vände han sig till Sverige och FV. Efter en viss initial tveksamhet godkände dåvarande CVF, general Bengt Nordenskiöld, propån.
Det var så det började, FV:s "flygäventyr" i östra Afrika.
I 20 år (1946-66) hjälpte FV den etiopiska staten att bygga upp ett eget flygvapen. Tre högre FV-officerare lånades ut som etiopiska "flygvapenchefer" - öv Gösta Hård (1950-52), öv Christian Nilsson (1957-60) och öv Knut Lindahl (1957-60). Totalt var ca 175 svenskar ur FV under treårsperioder engagerade i uppbyggnadsarbetet. Under dessa 20 år omkom i Etiopien fyra svenskar, varav bara EN i flygsammanhang. Den svenska flygsäkerheten i dessa svårbemästrade flygmiljöer var mycket god.
Att det 20-åriga "FV-äventyret" kunde drivas till framgång berodde dock till stor del på von Rosens organisationsförmåga och diplomatiska smidighet samt dåvarande överste Ingvar Bergs insiktsfulla planering.
Mer om FV i Etiopien kan man bl a läsa om i Tore Meijers skildringar under titeln "Volare necesse est". Och Meijer vet besked, ty han var med i hela 16 år.
Avslutningsvis kan nämnas att under svensktiden tillfördes det etiopiska flygvapnet bl a 46 SAAB 91 Safir och 48 SAAB B 17.
Av Jahn Charleville.
Läsa mer? Välj "Bombplan / B 17 / Etiopien" i menyn.
Flygvapennytt 1987-6 (pdf)
Flight Safety
Populärhistoria
Ny Teknik
Flygvapenbloggen
Flygvapennytt, 1997-5/1998-1, (pdf)
Dentrosalerno
"I spåren av en katastrof", Sture Bylén.
"Ett år i luften", 1949.
Uppdaterad: 2024-11-24