Flygplan J 11 Fiat CR.42 från F 9, 1944-01-29. Foto: Söderström, F 3 / Flygvapenmuseum (PDM)

SVERIGE OCH FLYGVAPNET

Till Sverige kom flygplanet Fiat CR.42 först som ett hjälpprojekt för Finland.

Efter Sovjetunionens angrepp på Finland i november 1939 engagerade sig kyrkoherden Isaac Been för Finlands folk. Vid en högmässa förkunnade han: "Vad Finland egentligen behöver är jaktflygplan! Och djävulen skall fördrivas med jaktflygplan!". Det blev startskottet för en riksomfattande insamling för att köpa flygplan till Finland. Sju miljoner kronor samlades in!

Fpl J 11 från F 9 med kod 20. Foto: Okänd.

12 flygplansbyggsatser Fiat CR.42 köptes från Italien och de levererades 1940 till Göteborg för montering vid Götaverken. När flygplanen var färdiga var dock Finska Vinterkriget slut (13/3 1940) och Finland behövde inga jaktflygplan utan snarare de pengar som kunde erhållas vid en försäljning. Efter förhandlingar mellan Försvarsdepartementet och Flygförvaltningen beslöts att Flygvapnet skulle köpa flygplanen.

Transport av flygplan Fiat CR.42 på en lastbil Fiat 634. Foto: Regia Aeronautica / Italienska Flygvapnet (PDM, Wikimedia).

Den 26/7 1940 var flygplanen klara för leverans från Götaverken. De placerades inledningsvis på F 3 i Malmslätt som spaningsflygplan där piloterna fick använda handhållna kameror vid spaningsuppdragen. Trots att flygplanen användes för spaningsuppdrag fick de beteckningen J 11.

10 flygplan J 11 uppställda på F 3 Malmen 30/9 1940. Foto: Bernhard Jernberg / Flygvapenmuseum (PDM)

USA hade vid denna tiden beslutat att stoppa leveransen av 264 beställda jaktplan till Sverige. Det var J 9 (Seversky-Republic EP-1-106) och J 10 (Vultee Vanguard) som skulle ha levererats till F 8, F 9 och F 10. Endast 60 flygplan hann levereras innan embargot trädde i kraft.

När det stod klart att embargot inte skulle hävas blev Flygförvaltningen tvingad att använda en annan lösning för att lösa den akuta bristen på flygplan under andra världskriget.

En möjlighet var att köpa in ytterligare några Fiat CR.42 eftersom Italien var ett av de få länder som under brinnande krig var beredda att leverera stridsflygplan till ett litet neutralt land. CR.42 var ett flygplan som hade avfärdats redan 1939 pga blygsamma prestanda och föråldrad konstruktion. Trots det tecknade Flygförvaltningen 7/10 1940 en order på ytterligare 60 flygplan till en kostnad av 15,2 miljoner kronor.

Kamouflagemålad J 11 med FV-nr 2504 och kronmärken enl m/37, dvs utan gul yttre ring. Foto: Okänd.

Efter leverans till Sverige och montering vid CVM i slutet av 1940 levererades flygplanen till F 9 som då var baserat på F 7! Där hade även de tidigare 12 flygplanen från F 3 placerats men nu skulle de användas som jaktflygplan. Sommaren 1941 kunde F 9 ta sina egna flygfält i bruk i Säve, Göteborg.

Fpl J 11 från F 3 märkt 9. Foto: Towpilot (CC BY-SA 3.0, Wikimedia)

Flygplanet blev omtyckt bland piloterna och var ett utmärkt kurvstridsflygplan men de klagade ofta över flygplanets låga hastighet, otillräckliga beväpning och den öppna cockpiten som var olämplig för det kalla klimatet i Sverige. Flygplanen gjorde god beredskapstjänst trots att de var hopplöst omoderna.

Klargöring av flygplan J 11 tillhörande F 9. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

Våren 1942 flyttades J 11:or från F 9 1.div till Luleå flygfält. Flygplanen startade därifrån flera gånger för att avvisa tyska flygplan som kränkte de svenska gränserna, men lyckades vanligtvis inte få kontakt med dem. De J 11:or från F 9 2.div och 3.div, som var baserade i Göteborg, lyckades dock få kontakt med inkräktarna några gånger och tvingade dem att lämna svenskt luftrum.

Fpl J 11 på skidor. Foto: Okänd.

Under 1943-1944 fick den nyuppsatta flygflottiljen F 13 i Norrköping låna en division J 11:or från F 9 (3.div) i väntan på sina nya J 22. Under utlåningstiden behöll flygplanen flottiljsiffran 9 men de försågs med den gemensamma symbolen "Spader Ess" på den plats där tidigare bl a "Getingen" och "Bonzo" suttit.[3]

J 11 från F 9 på F 13, fortfarande med flottiljsiffra 9. OBS symbolen "Spader Ess" (vit bakgrund) mellan/bakom vingarna. Foto: Vpl mek F 9, Bernt Persson, Halmstad.

Flygplanen drabbades av många haverier. Av de totalt 72 flygplanen kasserades omkring 34 st pga olyckor och mekaniska fel men framför allt pga förarfel och liknande (se Sammanställning).

År 1945 ansågs J 11 vara föråldrad och den 14/3 1945 togs de sista J 11 ur Flygvapnets tjänst. Redan i mars-april 1945 hade 6 flygplan sålts till Svensk Flygtjänst AB för att användas som målbogserare. Ytterligare 7 kom att civilregistreras under våren/sommaren för samma ändamål. 6 flygplan inköptes som reservdelar för dessa 13 flygplan. Typen var dock inte alls lämpad för målbogsering och användes därför i mindre än två år.

De sista J 11 kasserades 1945-03-14.

Nio flygplan J 11 uppställda på Malmen. 30/9 1940. Foto: Bernhard Jernberg / Flygvapenmuseum (PDM)