![]() |
J 7 Bristol Bulldog FV-nr 211 med kod 5211. Foto: Okänd (Pinterest) |
Flygplanet konstruerades i mitten på 1920-talet av Frank Barnwell vid Bristol Aeroplane Company. Det var ett enmotorigt biplan som skulle användas som jaktflygplan. Den första flygningen genomfördes 17/5 1927 med prototypen Bulldog Mk I. Flygplanet var tillverkat med en stomme helt i metall som var klädd med duk och aluminium. Bulldog var konstruerat för Bristols nya Mercury-motor på 560 hk men då tillgången var begränsad försågs många flygplan med Bristols 9-cylindriga 450 hk stjärnmotor Jupiter VII. Totalt tillverkades 443 flygplan och det kom att bli ett av de mest kända mellankrigsflygplanen.
Serieleveranserna till brittiska flygvapnet (RAF) inleddes 1928 med den utvecklade versionen Bristol Mk II. Den var försedd med två 7,7 mm Vickerskulsprutor som sköt genom propellern och flygplanet kunde bära fyra 9 kg bomber. Motorn var en Bristol Jupiter VII på 450 hk och den gav Bulldoggen en topphastighet på 290 km/h och en räckvidd på 480 km. Det blev det mest använda flygplanet i RAF under 1930-talet.
![]() |
Flygplan J 7 Bristol Bulldog FV-nr 203 (kod 1203) på F 5 i Ljungbyhed. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM). |
Mk IIA var i det närmaste likadan som Mk II men hade en ny 490 hk Bristol Jupiter VIIF-motor och en förstärkt konstruktion. Flygplanet var billigt att underhålla och kom att bli en exportframgång för Bristol Aeroplane Company som exporterade eller sålde licensrättigheter till Australien, Danmark, Estland, Finland, Japan, Lettland och Sverige.
Bulldoggen användes aldrig i strid av RAF, men under Abessinienkrisen 1935-36 sändes Bulldoggar till Sudan för att förstärka Mellanösternkommandot. Douglas Bader, som kom att bli berömd under andra världskriget, förlorade båda sina ben när han flög otillåten luftakrobatik och havererade.
Några andra länders Bristol-Bulldoggar kom dock att hamna i strid. Ett antal före detta lettiska flygplan deltog i spanska inbördeskriget på nationalisternas sida och det finländska flygvapnet flög typen under finska vinterkriget.
![]() |
Flygplan J 7 nr 212 med skidor på isen vid F 1 Hässlö. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM). |
För att utvärderas mot Svenska Aeros "Jaktfalken" (J 5 och J 6) beställde Flygstyrelsen den 22/7 1930 tre Bristol Bulldog Mk II från England. En vecka senare kunde det första flygplanet besiktigas och godkännas. Det flögs hem från England av löjtnant Erik Ekman den 28/7 1930 och de två resterande flygplanen flögs hem under augusti 1930 (eller kom de via båt?).
Flygplanen var vid leveransen märkta med F 1-nummer (t ex 1201), men kom inte i tjänst där direkt, utan användes först vid utvärderingsförsöken mot J 5 och J 6. Flygplanen fick beteckningen J 7 i Flygvapnet.
![]() |
Detaljstudie. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM). |
Under utvärderingen totalhavererade en Bristol Bulldog (FV-nr 202) den 20/1 1931. Orsaken var stötdämparna i landningsstället som fjädrade ut och tryckte ner skidorna i nedfällt läge. Trots ingående prov kunde inget beslut fattas om vilket av flygplanen som skulle anskaffas.
![]() |
Flygplan J 7 med kod 5212 hämtas hem från England 1931. Lt Carlgren, lt Hägglöf, kandidat Söderberg, lt Westling, Sporre och Ekman. Foto: Okänd / Tekniska Museet (PDM). |
Den 27/3 1931 beställdes ändå ytterligare åtta stycken flygplan, denna gången av version Mk IIA. Flygplanen leveransflögs till Malmen den 13/5 och 16/5 1931 för att användas vid jaktflygutbildningen på F 5.
![]() |
Fem flygplan J 7 från F 1 i Västerås vid Skånemanövern i september 1935. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM). |
I oktober 1931 skickades samtliga J 6 och J 7 till Centrala Flygverkstaden Malmslätt - CFM (ibland påstås att det var Centrala Flygverkstaden Västerås) på grund av problem med Jupiter-motorerna och efter motorgenomgång placerades flygplanen parallellt på F 1 Hässlö och F 3 Malmslätt för att användas i jaktflygutbildningen.
Eftersom flygplanstypen kunde bära last under vingarna gjordes vissa försök att använda den vid störtbombfällning men försöken slog inte väl ut.
Genom olämplig placering av urluftningsrören till bränsletankarna rann i vissa flygmanövrer avsevärda kvantiteter bränsle ut ur tankarna. En mindre mängd bränsle rann även ut genom rören då flygplanen var fulltankade och stod på marken. Detta har varit det troligaste orsaken till bränslebristen för flygplan nr 217 som därefter totalhavererade 1938-06-07 nära Kristianstad.
![]() |
Flygplan J 7 med kod 1217 tillhörande F 1 Hässlö. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM). |
Flera motorstopp pga skärning i motorn har också orsakats av för motortypen mindre lämplig smörjolja.
![]() |
J 7 nr 213 på låg höjd över flygfältet på F 5 i Ljungbyhed. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM). |
1936 års försvarsbeslut skulle en särskild jaktflottilj för försvar av luftrummet över Stockholm sättas upp. 1938 bildades vid F 1 ett F 8 detachement med två jaktdivisioner där den andra divisionen tillfördes de två J 7 som fanns kvar. Dessa flygplan följde sedan med i flytten till F 8 Barkarby i oktober 1938.
Det finska flygvapnet hade 17 st egna Bulldog-flygplan mellan åren 1934-1944 och samtliga flygplan var tillverkade i Storbritannien. När det finska vinterkriget bröt ut utökades den finska Bulldog-flottan med två flygplan genom att svenska staten donerade sina sista J 7 Bulldog Mk IIA till Finland där de användes som avancerade övningsflygplan. De mottogs den 15/12 1939 och fick koderna BU-214 (FV-nr 214) och BU-216 (FV-nr 216):
Bristol Bulldog användes som jaktplan under vinterkriget och lyckades under luftstrider skjuta ner de mer överlägsna sovjetiska flygplanen Polikarpov I-16 och Tupolev SB-2. Efter vinterkriget användes flygplanen enbart som skolflygplan.
Hallinporttis Flygmuseum har en restaurerad Bristol Bulldog med koden BU-59 i sin utställning.
![]() |
Svenska Flygvapnets J 7 Bristol Bulldog nr 5216 i Finland som BU-216. Foto: Okänd (från Johan Löfling). |