Phönix C.I Dront med tysk märkning 121.105 på Malmen i juni 1919. Blev senare "Ur-Dronten" i Sverige. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

CIVIL HISTORIK

Våren 1919 inbjöd Dagens Nyheter och Svenska Aeronautiska Sällskapet de två österrikiska mästerflygarna Edmund Sparmann och Max Perini att komma till Sverige för en uppvisning i avancerad flygning.

Den 6/7 1919 utförde Sparmann och Perini flyguppvisningen på Gärdet i Stockholm med varsitt Phönix-flygplan tillverkade av Phönix Fleugzeugwerke i Wien. Perini flög den tyngre tvåsitsiga Phönix C.I (Ö 4 i Flygvapnet) och Sparmann flög det ensitsiga spaningsflygplanet Phönix D.III (J 1 i Flygvapnet).[1] Dagen efter utförde Perini passagerarflygningar för 150 kronor/person. Efter uppvisningen köpte Thulinverken de båda flygplanen. Perinis flygplan Phönix C.I (nr 9102) registrerades som S-AAA och blev därmed Sveriges första civilregistrerade flygplan i luftfartsregistret.

Edmund Sparmann i mitten och Max Perini till höger (märke på rockslaget) besöker Malmen, juni 1926. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

FVM

I oktober 1919 såldes S-AAA till Flygkompaniet där det mättes upp och ritades av för att sedan kunna licenstillverkas vid FVM. Det byggdes i flera olika versioner och med olika motoralternativ. En av anledningarna till att köpa Phönix C.I var bristen på ett bra spaningsflygplan inom den svenska arméns flyg. Flygplanstypen döptes till "Dronten" av Gösta von Porat.

"Urdronten" på skidor och med märkning 9102. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (CC BY)

Tre serier om tio flygplan vardera skulle tillverkades. Under början av 1920 hade man lyckats köpa in ett 40-tal 220 hk Benz-motorer och dessa skulle nu kunna användas i de nya Dront-flygplanen. Den 20/5 1920 inleddes tillverkningen av delar till tio flygplan men man monterade endast ihop sex flygplan.

Flygplan Phönix C.I Dront nr 0124 lastat på bil vid flygverkstäderna i Malmslätt. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

Det första svensktillverkade exemplaret (nr 0116) kunde provflygas den 21/2 1921 och i september levererades den 6:e Dronten. Flygutprovningen visade att den svenska kopian inte riktigt nådde upp till originalets prestanda. Till kopian användes tyngre virke och förstärkningar var inbyggda i vingställ och flygplanskropp för att ge ökad hållfasthet men samtidigt ökade även vikten. Dessutom var motorn tyngre och något svagare men Dronten var trots allt en lyckad konstruktion.

FLYGKOMPANIET

Phönix C.I Dront nr 3184 ur Flygkompaniet. Flygspanaren i baksits gör honnör. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

E 1

Vid leveransen till Flygkompaniet fick flygplanet den formella typbeteckningen E 1 där E betydde Eskort. Flygplanet kom huvudsakligen att användas som spaningsplan och senare även som avancerat övnings- och attackplan.

Den 9/10 1921 beställdes ytterligare tio Drontar från FVM. Ordern utökades den 7/9 1923 med ytterligare tio flygplan. Det sista tillverkade flygplanet levererades till Flygkompaniet i november 1925.

C.I Dront E 1 målad i Flygkompaniets färger. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

E 2

1924 köpte FVM in 30 st iranska 300 hk Hispano-Suiza-motorer avsedda för deras planerade flygplan J 24 men det projektet lades ner. Under hösten 1925 använde FVM ett flygplan (nr 4192) för göra en provinstallation med en av Hispano-Suiza-motorerna. Flygproven visade att flygplanet blev 30 km/tim snabbare än E 1 och trots att flygplanstypen var något föråldrad beslöts om tillverkning av en sista serie om tio flygplan.

De första flygplanen i serien levererades i juni 1926. De fick beteckningen E 2 och benämndes populärt för "Hispano-Dronten". Totalt tillverkades 36 Drontar av FVM (26 st E1 och 10 st E2).

C.I Dront E 2 med kod 4192. Foto: Gustav Hugo Beckhammar / Flygvapenmuseum (PDM)

FLYGVAPNET

Fem flygplan Dront E 2 på linje. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

Ö 4

När Flygvapnet bildades 1 juli 1926 överfördes Flygkompaniets kvarvarande 15 st E 1-flygplan till Flygvapnet. Flygplanen gavs typbeteckningen Ö 4 i Flygvapnet och placerades som övningsflygplan på F 5 Ljungbyhed och Malmen där man använde typen till dubbelkommandoövningar. Ett flygplan tillfördes Stabens Flygavdelning (SFA) på Barkarby.

Flygplan Ö 4, FVM Phönix C.I Dront nr 021, vid F 5 i Ljungbyhed. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

A 1

E 2-flygplanen gavs senare beteckningen A 1 och kom att bli Flygvapnets första attackflygplan. De stationerades på F 3 Malmen och användes vid spanarskolan. Flygplanen användes därefter vid F 4 i Östersund och som övningsplan vid F 5 i Ljungbyhed. Slutligen hamnade de som reservflygplan vid F 1 i Västerås.

Detaljstudie av flygplan A 1 Phönix E 2 Dront nr 3192 på F 3 Malmen, 1928-1929. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

Ö 5 - Phönix Isotta-Dront

Två havererade flygplan Ö 4 (3186 och 4190) reparerades och försågs 1928 med en 250 hk motor av typen Isotta-Fraschini. Dessa två flygplan fick typbeteckningen Ö 5 och kallades populärt för "Isotta-Dronten".

Flygförare Åke Fredin framför FVM Phönix Dront med kod 4190 (ca 1925). Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

De var inte ett särskilt lämpliga för flygträning utan användes som övningsplan vid Ljungbyhed för att bl a träna observatörer. Även konstflygträning i dubbelkommando utövades. Flygplanen fick en relativt kort tjänsteperiod och avfördes redan 1929 respektive 1930.

SLUTET

När flottiljerna tillfördes nyare flygplan överfördes kvarvarande Drontar till F 5 Ljungbyhed där de slutligen togs ur aktiv tjänst 1930. De flesta flygplanen kasserades i början av 1932. En A 1 var kvar i tjänst fram till juni 1935 vid F 1 Hässlö. Tyvärr har inget exemplar bevarats...

Dront E 2 landar. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)

Tre Drontar på låg höjd över tälthangarer i Rinkaby. Foto: Okänd / Flygvapenmuseum (PDM)