Ö 9 - ASJA typ 2

Uppdaterad: 2019-02-13

Foto: Se nedan.

Ett misslyckat övningsflygplan

När den nybildade Aeroplanavdelningen vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJA) i Linköping år 1931 presenterade sin första egna konstruktion, var denna att se som ett rent civilt “sport- eller reseflygplan”, enligt den tidens terminologi. Konstruktionen fick namnet Viking och kom att tillverkas i blott två exemplar. Flygplanen kom sedermera att registreras SE-ACX och SE-FYR med ASJA c/n 1 respektive 2. Senare — år 1935 — kom ASJA att tillverka ytterligare ett civilt flygplan med beteckningen Viking Il (c/n 37) vilken var en direkt utveckling av det första civila projektet, vilket i historien nu kom att betecknas Viking I.

Emellertid var ASJA: s tillkomst i grund och botten styrd av ett förväntat behov av, och därmed tillverkningen av, militära flygplan för det självständiga svenska flygvapnet. Behovet av en inhemsk flygindustri hade tidigt kommit till uttryck oaktat det faktum att man i Sverige redan hade flygplanstillverkare, som exempelvis Svenska Aero AB. I de framtidsplaner som skisserades vid denna tid skulle dock helt nya krav komma att ställas på verkstads tekniska resurser och ekonomisk stabilitet. ASJA kom här att utgöra embryot till en modern svensk flygindustri vilken senare tog formen av Svenska Aeroplanaktiebolaget (SAAB).

Men Rom byggdes icke på sju dagar. Så icke heller ett starkt svenskt flygvapen med en därtill förbunden inhemsk flygplansproduktion. Det skulle, av naturliga orsaker, dröja något år innan produktions kapaciteten fullt ut kunde tagas i bruk, och av än mer naturliga orsaker helt vara inriktad på licenstillverkning i större serier.

I mellantiden erhöll ASJA i uppdrag av Flygstyrelsen att för Flygvapnets räkning konstruera ett nytt övningsflygplan. Flygplanet skulle konstrueras i enlighet med den specifikation som Flygstyrelsen där vid utarbetat. Egentligen fanns det inget behov för ett nytt övningsflygplan i det faktum att Flygvapnet disponerade ett stort antal flygplan av varierande ursprung vilka med fördel kunde brukas för ”övningsflygning”…

Å andra sidan var Flygstyrelsens specifikation ut arbetad på grundval av ett redan förlegat synsätt och fjärran från de reella krav som Flygvapnet hade att ställa på ett kommande övnings- eller rättare sagt skolflygplan. Flygstyrelsens specifikation och efterföljande uppdrag till ASJA var med andra ord dåligt underbyggd och knappast av nöden fram tvingad. Snarare var det en åtgärd för att stimulera ASJA och till stor del ”kompensera” för de order man tidigare givit Svenska Aero AB vad avser Ö 7 Piraten och Ö 8 Övningsfalken.

I ledningen för ASJA fanns vid denna tid förutom VD Erland Uggla, ingenjörerna Sven Blomberg (tidigare verksam vid Svenska Aero AB), Bo Lundberg (senare känd som J 22: ans skapare) samt Elis Nordquist verksam vid CFM. Dessa hade nu med sin tidigare bakgrund, och med Flygstyrelsens specifikation framför sig, att konstruera ett ”nytt” övningsflygplan. Det är därför knappast förvånande att konstruktionsarbetet i hög grad influerades av konstruktionsideer vilka tidigare brukats vid konstruktionen av S 21, S 25, Dront, Heinkel Hp 24 och Fokker C.V. Flygplanet gavs projektbeteckning ASJA typ 2 och som motor valdes en Wright Whirlwind R 975E på 300 hästkrafter. Det var en beprövad motortyp som bl.a. användes i Charles Lindbergh’s ”Spirit of S: t Louis” i samband med Atlantflygningen 1927.

Övningsflygplanet ”ASJA typ 2” kom att tillverkas i endast två exemplar och gavs i Flygvapnet typbeteckningen Ö 9.

Ö 9 I FLYGVAPNETS TJÄNST

Den första Ö 9: an (c/n 3) godkändes av Flygvapnet den 18 november 1932 och levererades två veckor senare, den 30 november, till F5 i Ljungbyhed. Flygplanet fick FV-nummer 602 och koden 5602 i enlighet med 1932 års märkningsbestämmelser. Fpl 602 var avsett för landbasering och därför utrustat med hjulställ.

Flygplan 602 kom att göra kort tjänst vid F 5 i Ljungbyhed som 5602. Observera att flygkroppens ovansida är målad i pansargrått! Foto: Se nedan.

Den andra Ö 9:an (c/n 4) var, till skillnad mot den första, utrustad med flottörer och levererades till Flygvapnet och F 2 i Hägernäs den 25 november 1932. Den andra Ö 9:an var således den först levererade och fick följaktligen FV-nummer 601 och därvid koden 2601. Flygplanet godkändes dock inte förrän den 21 januari 1933 till följd av en utdragen provperiod.

Ritning: Björn Karlström

Ritning: Björn Karlström

Ö 9 var — sett mot bakgrund av de faktorer som styrde dess tillkomst — en misslyckad konstruktion. En fortsatt tillverkning — utöver de två som tillverkats — var icke ens påtänkt när det första projektutkastet presenterades. Ö 9 påminde i stora drag om S 6 Fokker och SK 8 Skolfalken ehuru dess flygegenskaper snarare associerade till Dronten. Ö 9 var således icke bara misslyckad vad gällde konstruktionen utan fast mer dess tjänstbarhet som redskap för utbildning av flygförare. Om man vill kan man se Ö 9 som ett historiskt minnesmärke över Flygstyrelsens naiva och i vissa fall inkompetenta syn på flygmaterielbehovet vid denna tidpunkt.

Redan 1933 överfördes fpl 602 till F 1 i Västerås där det erhöll koden 1602. Foto: Se nedan.

Ö 9 var knappast användbar i någon större utsträckning vid flygskolan i Ljungbyhed. Fpl 602 kom småningom att överföras till F 1 i Västerås och fick därvid koden 1602. Här gjorde Ö 9 tjänst som ”övningsflygplan” i ordets rätta bemärkelse fram till den 15 september 1937 då flygplanet totalhavererade.

Fpl 601 (Ö 9 H) var utrustad med flottörer och ses här vid slipen på F 2 i Hägernäs bärande koden 2601. Foto: Se nedan.

Efter avslutad instrumentflygning på knappt 100 meters höjd utfördes en dykning mot I 10 kasern och efter en kraftig högersväng fortsatte Ö 9:an i dykning mot bron över Strängnässundet. Flygplanet kolliderade med broräcket, slog runt, och sjönk på 30 meters djup varvid de båda ombordvarande kadetterna Friedemann och Åström omkom. Båda tillhörde F 1. Haveriorsaken rubricerades som felmanöver i förening med indiciplinär flygning… Avförd 371012 med en total gångtid på 734,30 timmar.

Ö 9 (2601) här utrustad med skidställ vid F 2 Hägernäs. Foto: Se nedan.

Fpl 601 (även betecknad Ö 9H) kom under hela sin tjänsteperiod i Flygvapnet att brukas vid F 2 och utgjorde som övningsflygplan härvid ett komplement till fpl SK 4/SK 4B, parallellt med den enda och allena Ö 7 ”Piraten”. Fpl 601 avfördes slutligen till följd av allmän förslitning 400412. Gångtid: 331,35 tim. Därmed sättes punkt för historien om Ö 9 i Flygvapnet, varefter typbeteckningar med prefixen Ö ej mer kom i bruk…

Flygplanen var under sin tjänst i Flygvapnet helt målade med aluminiumdope (silver). Siffror och kronmärken var svarta och sidrodret traditionellt målat i blått och gult. Observera att fpl 602 initialt hade ovansidan av kroppen målad med pansargrå färg.



Källa:
KONTAKT nr 73, september 1985.
- Fotograf ej angiven i originalartikeln.