SE 104 - DFS WEIHE A-3

DFS Weihe A-3 reg OY-VOX (tidigare FV-nr 8301) vid Törring, Danmark, 1960. Foto: Okänd / Erik Frikke Collection

HISTORIK

Fredsfördraget efter första världskriget slog fast att Tyskland inte längre fick ha varken flygvapen eller flygindustri och därmed inte heller kunna tillverka krigsflygplan. Segelflygplan var dock undantagna och tyska företag lyckades konstruerade några av de bästa segelflygplanen under mellankrigstiden.

DFS Weihe ("Kärrhök") var ett av dessa segelflygplan och det konstruerades av Hans Jacobs vid Deutsches Forschungsinstitut für Segelflug (DFS) 1938. Det blev ett av standardflygplanen för avancerad flygutbildning och tävlingsflygning i hela Europa.

KONSTRUKTION

Flygplanets prestanda var mycket bra jämfört med andra segelflygplan från den tiden och det användes vid tävlingar långt in på 1960-talet. Flygplanet var ett ensitsigt, högvingat fribärande monoplan tillverkat av trä och duk. Eftersom flygplanet saknade hjulställ användes en dolly som lämnade flygplanet när markkontakten upphörde. Landningen utfördes på flygplanets inbyggda skida.

Bakom förarplatsen fanns ett bagagerum med plats för en 40 liters ballasttank samt tre syrgastuber. Flygplanet var tillverkat med snabbkopplingar och kunde monteras och demonteras på kort tid vilket var värdefullt vid tävlingar då piloten ofta tvingades landa på andra fält än startfältet.

TILLVERKNING

Flygplanet tillverkades först av DFS men strax före andra världskriget startade Hans Jacobs en egen fabrik. Licensrättigheter såldes till Spanien, Sverige och Jugoslavien. Totalt tillverkades ca 300 st Weihe.

I Sverige innehades tillverkningslicensen av AB Flygplan i Norrköping men licensen för 25 flygplan överläts till AB Flygindustri (AFI) i Halmstad som tillverkade flygplanet åt Flygvapnet.

Efter andra världskriget överfördes minst två flygplan till England för utvärdering och forskningsändamål. Ett av flygplanen transporterades med en Douglas DC-3 och för att få plats i lastrummet delades vingarna på mitten.

FLYGVAPNET

1942 beställde Flygmaterielförvaltningen 23 segelflygplan av typen DFS Weihe från AB Flygindustri (AFI) i Halmstad. 19 segelflygplan levererades mellan augusti och december 1943 till olika flottiljer och fick beteckningen SE 104. Resterande 4 flygplan överfördes till Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK) som ett stöd i utbildningen av flygintresserad ungdom. KSAK bestämde tidigt att Weihe skulle bli ett enhetsflygplan för den avancerade utbildningen vid Ålleberg.

Det stabila flygplanet lämpade sig också för instrumentflygning, det vill säga flygning med hjälp av enbart instrument. SE 104 användes av Flygvapnet för utbildning från 1943 till 1958.

Hösten 1964 kasserades många gamla segelflygplan av trä då man inte längre litade på limningarna, detta efter ett haveri med SE 104 Weihe nr 8317 i september samma år i Borås.

En flygplan SE 104 Weihe finns bevarad vid Flygvapenmuseum i Linköping.

SE 104 nr 8316 finns bevarad på Flygvapenmuseum. Foto: Stefan Kalm / Flygvapenmuseum (CC BY)

SEGELFLYGTÄVLINGAR

På sista dagen av SM i segelflygning på Ålleberg 1943-07-03 flög Stig Fägerblad med en svenskbyggd DFS Weihe till Ystad och satte nytt distansrekord (ca 300 km) med flygtiden 7 timmar och 35 minuter.

Många piloter i Flygvapnet satte rekord med SE 104. Löjtnant Per-Axel Persson vid F 5 Ljungbyhed satte vid SM i Örebro 1947 världsrekord i höjdvinst genom att stiga med 8.050 m från urkopplingspunkten. Noteringen godkändes av FAI och stod sig fram till 1950. Till det första världsmästerskapet i segelflyg i Samedan i Schweiz 1948 sände Sverige två deltagare. Per-Axel Persson belade förstaplatsen med en SE 104 och blev därmed den förste världsmästaren i segelflyg.

SE-STP nr 8313 användes av Per-Axel Persson vid VM i segelflyg i Schweiz 1948. Flygplanet transporterades i en specialbyggd släpvagn. Foto: Johan Sommar / Flygvapenmuseum (CC BY)

1950 kontaktade den kände amerikanske segelflygaren Paul McCready Kockums Flygindustri i Malmö och ville köpa en Weihe för att delta i VM i segelflyg i Örebro samma år. Ett flygplan tillverkades av delar som legat på lager. Flygplanet blev klart och provflögs den 1950-06-22. Vid VM-tävlingarna blev Paul MacCready tvåa efter ha flugit jämnt ända fram till sista dagen med den segrande piloten Billy Nilsson från F 6 Karlsborg.

Billy Nilsson vid sin DFS Weihe. Foto: Okänd / Tekniken i dag 1950 (PD, Wikimedia)

---