TP 24 - DORNIER

Planet (TP 24 nr 3343) genomgick en grundlig översyn och viss modifiering vid CVV i Västerås innan det kom i aktiv tjänst som Tp 24 sommaren 1945. Foto: Se nedan.

FLYGBÅT AVSEDD FÖR EXPORT TILL HOLLAND

Det holländska marinflyget (Marine Luchtvaartdienst, MLD), som under flera år opererat Dornier hade önskemål om en ersättare med högre vikt och kraftigare motoreffekt. Dornier 18 uppfyllde inte önskemålen varför Dornier i samarbete med MLD utvecklade Dornier Do 24, en tremotorig tyngre flygbåt. Holländska regeringen beställde den 3 augusti 1936 sex flygbåtar vilka tilldelades serienummer X-1 till X-6.

Dornier Do 24 V2 (W.Nr. 782) med Jumo 205 vätskekylda radmotorer. Foto: Se nedan.

Det tyska flygvapnet och Technischer Amt samtyckte till att Dornier tillverkade tre provflygplan, som skulle utvärderas och jämföras med Ha 138 som inte rönt någon uppskattning. De holländska Do 24 skulle förses med Wright Cyclone R-1820-F52 (9-cylindriga stjärnmotorer) medan de tre provplanen för Luftwaffe skulle ha Junkers Jumo 205 (6-cylindriga tvåtakts vattenkylda diesel-radmotorer).

Dornierfabriken startade sålunda tillverkningen av en serie på 8 plan, sex försedda med Cyclone och två avsedda för utprovning i Travemünde med Jumo 205. RLM och Luftwaffe visade inget större intresse för arbetet hos Dornier varför leveransen till MLD prioriterades. Det blev sålunda Do 24 V3 (D-AYWI) som kom att provflygas första gången den 3 juli 1937 vid Bodensjön. Bara 17 dagar senare, den 22 juli, beställde holländska regeringen ytterligare 12 Do 24 som fick beteckningen X-7 till X-18.

Officiellt betecknades exportversionen Do 24 K-1. Det andra provplanet Do 24 V4 (D-ADLP) genomgick otroligt hårda prov i öppen hög sjö i Nordsjön under perioden 5-13 september 1937. Dessa prov studerades noga av MLD men de goda resultaten väckte ingen märkbar reaktion hos RLM. Den första Jumo-försedda Do 24 V1 flög första gången vid Bodensjön den 10 januari 1938 och något senare flög även Do 24 V2 (D-AIBE).

Dornier Do 24 V4 (D-ADLP) under realistiska prov ¡ grov sjö september 1937. Foto: Se nedan.

Holland blev allt intresserat av Do 24 och Japans expansion ökade krigsrisken i Fjärran Östern. MLD planerade nu att skaffa 90 Do 24 av vilka 30 skulle köpas färdiga medan resterande 60 skulle byggas på licens i Holland. Ytterligare en beställning på 6 Do 24 (X-19 till X-24) placerades hos Dornier och ytterligare 6 (X-25 till X-29 samt X-37) placerades vid Dorniers schweiziska dotterbolag. Do 24 V4 fraktades per båt från Hamburg till Fjärran Östern den 10 november 1937 och fick koden X-1. Do 24 V3 fick koden X-4 och levererades till MLD under mars 1938 för att bli modell för licenstillverkning vid Aviolanda i Papendrecht. Totalt beställdes från den 13 april 1938 25 Do 24 hos Aviolanda (X-30 till X-36 samt X-38 till X-55). Vingar och motorgondoler licenstillverkades hos De Schelde i Dordrecht.

Den sista tillverkade Do 24 (X-37) i Schweiz fick beteckningen Do 24 K-2 och skilde sig från K-1 genom ökad bränslevolym (2.000 liter i vingtankar och 3.320 liter i "undervingen") samt Cyclone R-1820-G102-motorer. Avsikten var att de Aviolanda-tillverkade planen (utom de första sju X-30 till X-36) skulle ha samma standard. När tyska trupper trängde fram till Aviolanda-fabriken i maj 1940 hade ännu inte någon Do 24 K-2 färdigställts. Däremot hade den första Aviolanda-tillverkade Do 24 K-1 levererats sommaren 1939. Under striderna i Stilla Havet deltog holländska Do 24 och under 1942 flögs sex plan (X-5, X-7, X-8, X-9, X-10 och X-24) till Australien där de efter hand fick koderna A49-1 till A49-6 inom det australiensiska flygvapnet (RAAF).

Do 24 TILL LUFTWAFFE

När Weserübung (attacken mot Danmark och Norge den 9 april 1940) startade försågs de båda provflygplanen Do 24 VI och V2 med ksp och akan och tillfördes K.G.z.b.V. 108 See. När tyska förband bemäktigat sig de holländska fabrikerna i Papendrecht och Dordrecht kunde 11 Do 24 K-2 (ursprungligen X-38 till X-48) färdigställas som sjöräddningsplan för Luftwaffe. Beteckningen ändrades till Do 24 N-1 men eftersom tillgången på Cyclone-motorer var begränsad infördes efter hand BMW 323 R-2-motorer. Beteckningen blev Do 24 T-1 för dessa plan. När de sista två Do 24 N-1 levererades till Luftwaffe i november 1941 sammanföll detta med leveransen av de två första Do 24 T-1 från Fokkers fabriker.

Dornier Do 24 N-1 (Cyclone R-1820) användes för spaning och sjöräddning inom Luftwaffe. Foto: Se nedan.

Under sommaren 1942 hade den franska fabriken SNCA du Nord i Sartrouville börjat tillverkning av Dornier Do 24. Genom modifiering av beväpning och utrustning tillkom även versionerna Do 24 T-2 och T-3.

Tyvärr finns inga absolut säkra och tillförlitliga uppgifter om antalet tillverkade Dornier Do 24. Enligt flera samstämmiga källor skall emellertid Luftwaffe ha mottagit totalt 135 exemplar fram till 1943 då tillverkningen lades ner. I Holland tillverkades totalt 159 Do 24 försedda med BMW-motorer. Dessutom tillverkade den franska SNCA-fabriken 40 plan för den franska marinen under åren 1944-46. En serie på 12 Do 24 T-3 levererades 1944 till Spanien. Lägger man samman alla olika uppgifter bör den totala produktionen ha uppgått till drygt 200 plan.

Do 24 tjänstgjorde sålunda inom holländska marinen, Luftwaffe, franska marinen, RAAF och spanska marinen. Två plan hamnade även under kriget i Sverige, varav ett senare kom i tjänst inom Flygvapnet. Det andra flögs till Sovjet där det även försågs med sovjetiska beteckningar.

FÖRSTA NÖDLANDNINGEN VID HÄLLEVIK

Klockan 12:15 den 31 oktober 1944 landade en Dornier DO 24 vid Hällevik (SO Sölvesborg) med två flyktingar ombord. Flygplanet tillhörde ett tyskt sjöräddningsförband (Seenotgruppe 81) baserat vid Nest (O Swinemünde). Flygplanet flögs av Ogfr Heinz Roesch, som tjänstgjorde som mekaniker inom Luftwaffe. Passagerare var en estnisk kvinna (Rita Kuusalu).

Flygplanet, som var i utomordentliqt gott skick, flögs till Karlskrona för en första undersökning. Den 7 november besiktigades planet av flygingenjör Sefeldt tillsammans med biträdande tyske flygattachen Peter Riedel. Tillsammans upprättade de en besiktninsrapport avfattad på tyska av vilken framgår följande:

Flygplantyp:	Dornier Do 24 D-3 (felaktigt, skall troligen vara T-3)
Nummer:	W.Nr. 3343
Kod:	CM+RY
Motorer:	BMW 323 R-2 (W.Nr.17361, 77163, 23471)
Propellrar:	3-bladiga, omställbara
Instrument:	Komplett dubblerad flyginstrumentering
Radio:	S10K, S10L, Sch K.13, E10aK, Zfl.Empf. EZG
Beväpning:	2 st 13 mm samt 1 st 15 mm akan

Efter instruktion från Roesch flögs flygplanet av löjtnant Sven Almström biträdd av ingenjör Nils Zäll. Enligt uppgift var flygplanet helt nylevererat och hade endast 12 flygtimmar vid landningen i Sverige.

Dornier Do 24 T-3 (CM+RY) flydde till Sverige 1944. Bilden visar planet med övermålade tyska beteckningar när det flygs från Karlskrona till Hägernäs av svensk personal. Foto: Se nedan.

Efter att planet flugits till F 2 Hägernäs inleddes förhandlingar med tyska myndigheter om att få överta Do 24:an. Genom förmeding av firma AB Industridiesel inköptes planet i januari för 250.000 kronor. Efter fullständig översyn, ommålning och märkning vid CVV (Västerås) godkändes DO 24:an officiellt den 11 maj 1945 och erhöll militär beteckning TP 24 och fick serienummer 3343 vilket sålunda överensstämde med tillverkningsnumret

Heinz Roesch anställdes genom ftygförvaltningens försorg som instruktör vid F 2 för att biträda med inskolning och underhåll på TP 24. Heinz tillträdde sin befattning 6 april 1945 och tjänstgjorde under fem år innan han övergick till civil verksamhet.

Flygplanet fanns i aktiv tjänst vid F 2 fram till 1951. När det kasserades den 24 augusti 1951 hade det närmare 560 flygtimmar i svensk tjänst. Det skrotades 1951 CVV i Västerås. Naturligt nog kom TP 24 spela en mindre roll för sjöräddning och spaning när TP 47 Catalina från december 1947 anlände till Flygvapnet.

ANDRA NÖDLANDNINGEN VID TRELLEBORG

Tidigt på morgonen klockan 00:50 den 9 maj 1945 nödlandade en Dornier Do 24 utanför Trelleborg med inte mindre än 41 personer ombord. Flygplanet tillhörde ett sjöräddningsförband (Seenot-staffel 50) baserat vid Oslo i Norge. På morgonen den 8 maj hade planet med 4 mans besättning flugit till Windau för att delta i evakueringen av personal från den så kallade Kurlandsfickan. Man hade tagit ombord 37 man, som ingick i ett luftvärnsförband. Till följd av bränslebrist landade planet utanför Trelleborg när ljusen från staden upptäcktes.

Dornier Do 24 T (5W+ BU) nödlandade med flyktingar ¡ maj 1945. Bilden visar planet vid F 2 ¡ avvaktan på utlämning till sovjetisk personal. Foto: Se nedan.

Såväl flygplan som besättning togs om hand av svenska myndigheter. Senare tilläts besättningen samt några passagerare att återvända till Väst-zonen medan de flesta övriga lämnades ut till Sovjet.

Flygplanet, som bogserats in till Trelleborg, undersöktes av svensk personal från F 2 och flögs efter någon dag till Hägernäs. Av tillgängliga uppgifter kan följande detaljer redovisas:

Flygplantyp:	Dornier Do 24 (version okänd)
Nummer:	W.Nr. 42
Kod:	5W+BU
Motorer	BMW 323 R
Propellrar:	Omställbara trebladiga

Instrument, radio och beväpning liknande den på den tidigare nödlandade Do 24:an.

Det kan påpekas att detta plan tycktes ha lång och hård tjänst bakom sig. Det föreföll hårt slitet och i mindre gott skick. Planet blev liggande vid Hägernäs ett par månader innan det den 14 augusti 1945 av en rysk besättning hämtades och flögs till Sovjet. I enlighet med avtal i samband med den tyska kapitulationen skulle samtliga personer och all utrustning som utgått från senare av Sovjet behärskat område återgå till dessa områden. Visserligen hade Do 24:an startat i Norge men när den landade i Sverige kom den närmast från Kurland.

DATA OCH PRESTANDA TP 24

Ritning TP 24 - Dornier Do 24. Ritare: Se nedan.

Motorer:	3 st BMW 323 R-2 (3 x 1.000 hk)
Propellrar:	VDM ställbara ø 3,5 m
Beväpning:	-
Max hastighet:	340 km/tim (4.800 m)
Marschfart:	310 km/tim (5.400 m)
Landningsfart:	120 km/tim
Flygsträcka:	2.400 km
Stighastighet:	1.000 m/7,5 min
Topphöjd:	6.300 m
Tomvikt:	9.100 kg
Max startvikt:	18.400 kg
Bränslevolym:	5.320 liter
Spännvidd:	27 m
Längd:	21,9 m
Höjd:	5,75 m
Vingyta:	108 m2

Flygplan 5W+BU efter överflygning till Sovjet. Märk att sovjetiska beteckningar målats på kropp och fena! Foto: Se nedan.

---